Det är framför allt de torkade blåbären som används för medicinska ändamål.
Orsaken till detta är deras stoppande inverkan på tarmen, vilken i sin tur beror på en hög halt av olika garvämnen.
Garvämnena i blåbären är bundna på så sätt att de frigörs först i tarmen och således inte påverkar magsäckens slemhinna.
Färska bär kan däremot verka avförande.

De torkade bladen kan bryggas till te och drickas vid urinvägsinfektioner och inflammationer i munhålan och svalget.
Bladen är även svagt blodsockersänkande, något som kan vara till nytta för personer med diabetes av typ II.